sanningens minut

Det är lika bra att erkänna. Jag är kär i Håkan Hellström. Sådär tonårsaktigt så det pirrar till i magen och hjärtat slår lite extra. Som när man tittade på planscherna på Brian i Back Street Boys när man gick i högstadiet.
Så känns det. En känsla som annars bara är reserverad för X.
Håkan, du är liksom så härlig hela du, dina rörelser, glittret i ögonen och känslan du förmedlar. Jag blir glad av dig!



Håkan, fina fina du. Vi har bott i samma stad ett tag men ännu inte träffats. Om du läser detta är du välkommen på fika hos mig. Jag har bullar här. Du verkar bara va så himla skön att hänga med!