Jag går till gymmet, låser med en nyckel eftersom det är meckigt att ta med hela knippan (som lämnas synlig i hallen). Johan är och spelar tennis för att sedan 1. gå hem och kolla på fotboll eller 2. gå ner på stan med grabbarna han spelar med. Jag kommer hem, går och hämtar det rena tvättberget från tvättstugan och släpar mig upp till dörren. Han har låst med två nycklar! Jag har ingen mobil eller nåt så jag ringer på fyra grannars dörrar (vi har 5 st men den 5:e är rätt märklig så jag vågade inte ringa på där). Tre av fyra är inte hemma, den fjärde hör inte klockan (man hör hans tv ut i trapphuset, helt döv m.a.o.).
Jag börjar bli desperat, är svettig och kall. Cyklar till Frida, inte hemma. Drar tillbaka till gymmet och får låna en telefon. Beordrar hem Johan som till slut kommer med nyckel. Jag är rasande. han låste ut mig! Samtidigt trodde ju han att jag hade nycklar (fast dom låg synliga hemma)och jag trodde inte att han skulle gå hem och vända. Jag vet inte vem jag är irriterad på, antagligen både på han och mig. Bortslösad tid av min kväll, har så mkt att stå i och hade sett fram emot att få fixa lite + få ta det lugnt. Blir ingen vila med andra ord, stress stress stress!
Äntligen inne iallafall. Har duschat och nu är skidstrumporna på igen. Förkylningen lär ju frodas efter idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar